...jag trodde att man skulle ge presenten man köpt och slagit in till den man köpte den till?
Inte ge bort i inflyttningspresent.

Att man kan ha så fel.
Jag blir tokii!!

Någon som vill ha en present?


Lägg märke till det sexiga blå täcket jag har.
"Hon den där Julia som du inte känner om Har du kommit för att hämta mig?: Fan, du är min idol! Nu har jag outat mig, nu är den ute i det öppna."

Åh den där Julia som jag inte känner.
Henne gillar vi!

Mitt liv.
Det är så himla ohärligt ibland.
Då är det tur att man har sig själv.
Jag är min egen bästis.
Vi gör allt ihop.

Igår kom kaninen.
Måsteru ha en sån jävla stor bur?
Och varför i helvete måsteru smaska loss på vattenflaskan
som om det inte finns någon morgondag?
Det finns mer vatten!
Tyst!
Jag har döpt om kaninen till bebis.
Jag har den i en blå filt.
Där i kan den inte bitas.
Åtur.

Mammas sjukhus var roligt.
Vitt.
Jag fick inte vara kvar.
Min mor ville inte ha och göra med en romstinkande apa?
Okej?
Faaaast...sist jag kollade villeru?
Dom körde mig hem.
Dom kör mig tillbaka imorgon.

Jag och Kapten Morgan har verkligen funnit varandra.
Vi bilder ett fint team.
Synd att man pratat konstigt och låter kaninen sova tillsammans i säng då.
Det var konstigt.
Jag har ringt en jag är kär i och sagt att jag ligger med folk?
Vare så?
Ibland är jag så satans ohärlig.
Då är det tur att man har djur.

Igår hade vi ett hej dundrande kalas.
Jag och Malin.
Sinnes!
Vi rev centralstationen.
Vi fick massa härliga fans.
Och när man skulle ut och röka hade man ett tiotal härliga karlar
i släptåg.
Bra.
Men medans jag stod och var härlig och skoj låg Malin på toaletten
och kräktes loss.
Å fin!

Å dagen är snart slut.
Det var skönt.
Jag vill inte bo kvar i den här staden mer.
Jag och Kapten Morgan kör en vecka nu.
Fullt ös.
Sen vill jag flytta.
Nästa fredag blir bra.
Vem vill ta emot?
Det blir jag, elefanten, en guldspegel och 1 ton kläder.
Ta emot!

Nej, nu ska vi se på tv.
Vi.
Det känns bra.
Man ÄR något när man kan säga "vi".
Jag skulle vilja vara härlig ihop med någon nu.
Alltså kaninen skrattar inte åt mina skämt.
Inte ens är jag berättade den om trollkarlen som kunde förvandla till djur.
Delfin/Delful.
Ägd.


Ånej. Jag lever för snabbt och farligt. Det börjar synas. Apa!


Å varför hatar Gud mig?
Var det bara för att jag sa att jag skulle bli jude den där dagen?
Moget.


Åh dikten min apa till mamma tvingade mig läsa upp när jag gick på dagis. Normalt.
Jag har tänkt på en grej.
Rar!
Alltså ordet jag sökte och fann var RAR.
Jag är det.

Okej.
Igår på väg till jobbet satt det en tant brevid.
Hennes huvud skakade.
Sådär roligt som på en docka.
Först vare roligt.
Men tantan var ledsen.
Så jag satte mig ner och såg sådär pratig ut.
Hon var nog blyg.
Så jag bah; Ååååh Advent på söndag, tiden går så fort.
Hon såg glad ut.
Svarade iof inte.
Pinsamt.
Men hon såg glad ut.
RAR!

Åh.
Jag har 84375604 par raggsockor.
RAR.

Jag kommer ta hand om mammas kanin i tre veckor när hon blir inkallad till sitt sjukhus.
Fast jag är väldigt rädd för kaniner.
Rar.

Jag har en bebiselefant.
Den är rar.
Vi sover alltid ihop.
Imorgon ska den få ut och resa och träffa nytt folk.
Bara dom e snälla mot den?
Och inte kallar den för kåta horelefanten.

Jag lyssnar på Loa Falkman nu.
Rar.

Jag tänkte att jag skulle börja dricka rom och julmust varje dag fram till jul.
Jag har bunkrat upp med fem flaskor Kapten Morgan i kylen.
Ganska orart.
Med tanke på dåliga gener.
Fast jag kan sluta när jag vill.
Rart att tro så.

Åh.
Nu kommer asabra Malin.
Jag ska laga sallad till henne.
Med lite hjälp av pizzafarbrorn.
RAR!


Åh här ser man: Rar!

Ps. Rar betyder konstig på norska. Men jag menar på svenska.

Oj härligt?

Igår på bussen frågade en man om jag ville sitta?
Han var runt femtio.
Sitta?
Jag hoppas på att jag såg trött ut och inte gravid.
Hoppas.
Det var härligt när han skrek över halva bussen.
-Vill damen sitta?
Jag såg mig omkring.
Alla log.
Det var en hemskt obehaglig bussresa som aldrig tog slut.
Efter allt stirrande förväntade jag mig att ha ett kilo bajs hängandes i pannan.
Men nej.
Det var bara åt mig.
?
Åfy.

Jag svimmade mitt på Fröunda Torg i måndags
Jag hade glömt att sova och äta på en vecka.
Nej, inte tokig.
Bara arbetat lite för mycket.
Nu efteråt var det ganska roligt.
Jag sa roliga saker till min mammas nya kompis.
Jag gjorde nog ett fantastiskt bra första intryck.
Speciellt det där om att dö?
Det var roligt sagt.
Men efter, när vi satt och fick i mig lite dryck och jag var tillbaka på jorden
så sa hon att jag var en häftig person.
Och undrade hur jag lyckades vara så himla rolig fast jag var typ medvetslös.
Åh jag missade det roliga.
Jag skulle vilja hyra en kameraman.
Så jag inte missar.

Nu ligger jag mest hemma likt en pensionär.
Kollar alla kanalers web-tevis.
Jag kan alla serier nu.
Det är ingen bra grej.
Men det är bra och lägga i kallpratsväskan.
Min är stor nu.
Nästan såre är lite för tungt.

Nä, nu ska jag fortsätta att ta det lugnt.
Sen åker jag till Stockholm nästa vecka
om jag kan stå upp.
Så vill du?
Så kan jag.
Ses alltså.



Centralen 08:00. Tokigt.
Åtthundra!
Ibland är min blogg himla populär.
Veckorevyn kommer nog bjuda mig på blogawards.
Jag och blondinbella.
Hon  kommer älska mig.
Kanske kalla mig sexig?
Hon ba åh kim!
Sen har vi inte sex.
Fast oj vad hon vill.
Kanske kommer tjata?
Men vad jobbig hon är.
Hjälp.

Nej, tyvärr Veckorevyn jag kan inte delta.
Rädd.





Jag älskar härliga inlägg av härliga personer.
Då blir jag på gott humör.

Jag sitter här i ett mörkt sovande hus.
Har under en timme lyckats med att få i mig 7 (!) koppar kaffe.
Herrejävlar.
Magkattaren ba värker sönder mig.
Egentligen så ont att jag vill ringa en ambulans som tar mig till en
skön sal att sova i.
Men jag vet ju att man inte får.
Å puu tur.

Aj.

Svt play.
Jag ÄLSKAR svt play.
Rit-Göran.
Han finns där.
Han ba nu ska jag lära er rita äpple.
Sen kan man det.
Sen finns det en kortfilm där om två bästa vänner.
Jag ser den en gång om dagen.
Ibland kanske två.
Det har hänt att det blivit fem.
Jag vill också ha en sån bästa kompis.
Nu har jag inte tid med en.
Jag har egentligen inte tid med någon annan än mig själv.

Åfy.
Det har sagts igen.
Det är det där om det sarkastiska i rösten.
Mamma säger det jämt.
Eller alltså dom som känner mig väl säger det.
Det är väl två stycken.
Himla dumt.
Det är sant.
Jag gör det hela tiden.

Ånej AJ igen.
Efter man druckit sju koppar kaffe på en timme
får man så ont.
Ända upp till nyckelbenen.
Men jag är pigg som en mört.
Alltid något.

Katla.
Från det ena till det andra.
Katla.
Jag älskar Katla.
Jag tror att jag är Katla.

Californication.
Jag älskar Hank Moody.
Fast när jag sett för många avsnitt på rad.
Eller bara ett.
Blir jag honom.
En gång efter ett avsnitt drack jag vodka till frukost och sa "fuck"?
Okej?
Normalt.
Han gör mig ännu mer sarkastik.
Jag kanske borde börja kolla på djurakuten istället.
Fast det finns inte plats för hemlösa katter hos mig.

Å min egna kära rara söta blogg.

Min mormor ska kanske flytta till Gotland.
Jag tänkte ta hennes lägenhet då.
Då kommer jag bo i Jordbro istället.
Å där har jag jobbat.
På colafabriken.
Då var man tolv.
Flitig som en myra.
Jag bah; tjeeena grabben skare vara en hambuurger??
Jag jobbade alltså i lunchmatsalen.
Jag var så himla duktig.

Men hjälp vad mycket koffein.
Överdos.
Alltså inte så jag måste få en spruta i bröstkorgen som i pulpfiction.
Men inte långt därifrån.
Jag pratade i telifon förut och helt plötsligt var jag påväg att
klättra upp på taket?
Okej?
Leka ekorre.
Normalt.

Äsch nu går jag och svabbar golv.
Och skriver lite härliga rapporter.


Nämen vad hittade jag här? Å en kopp tillrå!


Jag tar visst folk på allvar.
Varför säger man så fult?

Idag är det natt två av tre.
Då hade det varit uppskattat med lite nattligt sällskap.
Men vissa har ingen telefon.
För ibland kanske hålet är för litet.
Eller för stort.

Jag är intrasslad och vet inte riktigt hur man trasslar ut.
Jag har alltid varit så dålig på sånt.
Det är bara att kolla på mina ps2-sladdar.
Åfy.

Nu ska jag allt ta mig tid och lyssna på Fredrik och Filips bok.
Jag är egentligen starkt emot ljudböcker.
Om du inte har dyslexi eller är blind.
Men det är dom som läser själva.
Då är jag för.

Förresten gillar jag Alex Schulman.
Han är skoj.


Jag vill ha fler kärleksbrev. Skicka.



Jag skrämde iväg magsjukan.
Tjarrå, försök med någon annan.
Härligt.
Backstreet boys kan alltså göra mirakel.

Dygnet har varit skoj.
Jimmy kom vid tio.
Somnade vid elva.
Jag fick upp honom klockan ett.
Då ville tydligen jag sova.
Jag vaknade.
Inte han.
Härligt.

Fast sen ställde jag till med frukostfest.
Då blev det skoj.

Jag hade öppnat toalettfönstret.
Står man på balkongen kan man hänga in o titta på den på toa.
Den som satt där var Jimmy.
Han bajsade.
Man såg rumpan lite.
Jag frågade med min snällaste röst om man fick ta kort?
Nej?
Tråkii!
Sen hotade han med mitt nya schampoo att slänga den i huvudet.
Då fick jag gå in igen.
Det var roligt ooch se.
Men man fick inte :/

Nu ska jag jobba om 30 minuter.
Blir hämtad utanför, för det är tandläkare på schemat.
Jag har rött läppstift.
Det vill inte gå bort.
Mina kollegor kommer peka och kalla mig hora.
Hoppas!

Ikväll ska jag vaka valar med fredrik och filip.
Ses.



Här är jag med han som bajsar så man kan kolla. Normalt.
Onej?

Mamma sa.
När du bara helt plötsligt börjar bli väldigt trött.
Så där helt slut i kroppen.
Orkar ingenting.
Då ska du vara nära en hink.

Jag badade.
Bara slocknade.
Vaknade en timme senare.
Mådde illa.
Mår illa.

Nej, jag kan inte få någon vinterkräksjuka.
Det går inte.
Jag är rädd.

Jag kan ju inte vara instängd hemma.
Ensam.
I en vecka?
Jag kommer dö.
Dö!

Nu försöker jag lura bort den.
Jag lyssnar på backstreet boys skithögt och
tuggar tuggummi skitfort.
Det hjälper?

Åh.
Hjelpz.

Eller så hittar kroppen på allt?
För att jag inte vill umgås med dom som ringer.
Jag kanske inte ens vill jobba imorgon?

Nä, det här blev för mycket.
Måste sova.


Åfy.
Jag är hemskt dålig på att uppdatera.
Jag vet ju att ni vill läsa varje dag.
Man kanske kan läsa om gamla inlägg?

Jag ska iallafall bli en seriös bloggare.
Jag hatar seriösa bloggare.
Jag tror att dom inte har liv.
Jag har liv?
Jag ska ändå.
Man kan kombinera.

Vinterkräksjukan är i min närhet.
Jag försöker att inte andas när jag åker och ger mamma cola.
Det är hemskt svårt att inte andas i en timme.

Jag vill inte bajsa på mig.
Man gör det.
Åfy.
Bajset matchar inte mina nya rosa tjejgrejer.
Man kräks och bajsar samtidigt.
Hur är det ens möjligt?
Sjukt.



Här står jag och kniper igen.