Det är med inte alltför många tårar
jag tar farväl nu.

I tio år gav jag staden en chans.
Men göteborg kom aldrig riktigt igång.
Trög, trögre och mest trög?

Så jag har packat mitt pick och pack nu
för att ge mig ut på nya äventyr.

Dom sex första åren var bortkastad tid
(minus min lilla låtsasfulla kamrat jonna blixten)
med kir, vitt puder och idioter.
Jag hade en "bästa" kompis som hade
begåvats med havregrynsgröt till hjärna
och ett så fult inre att hitler bleknar.
Konstigt val?
Jo, men jag var femton och lite lost.
Man får vara det, det hör till.

Nu är jag arton eller hur det nu var och
bitarna har hamnat på plats.
Det vackraste pusslet i världen,
kan man verkligen säga.

Det är inte mycket jag kommer sakna,
det ska vara dom nära och kära då.
Ni är inte många, men ni är fantastiskt bra.

Bilen rullar innan det blir tisdag.
Bilen som är fylld med halva mitt liv,
andra halvan står i svarta sopsäckar
på Marconigatan.
Det fick liksom inte plats.
Men nu har jag rum för nytt.

Du kanske är välkommen att fylla upp?

Tacklista:
Jag vill tacka mamma för att du har
lurat i mig att jag är bäst.
Det är en bra känsla!

Jag vill tacka pappa för att du...
...nä, jag bara skoja.
Jag har ju ingen.

Jag vill tacka gud för att du
inte finns, vilket har gjort mig
så himla stark, fin och sjävständig.

Sen vill jag tacka alla som jag älskar (tack kim).
Jag nämner såklart inga namn (kim),
då glöms bara en och så ska den
hålla på och sura och skicka otrevliga sms.
Typiskt!

Hatlista:
Kaninen.
Du bara förstör och håller på.
Förresten luktar ditt kiss jävligt äckligt,
du borde kolla upp det.

Men torka tårarna nu, hjärtegullor.
För bloggen lever vidare,
den kommer bara sakta men
säkert börja tala ett annat språk.

Jag älskar dig!
Ciao!

"Bryt upp, bryt upp!
Den stora dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr."







Just nu är det extra tungt.
Jag har smärta.

Den värsta smärtan.
Den som inte syns,
men känns.
Nej, inte ångest!
Skärp er.

Det är i pannan.
Hela pannan är öm och skadad.
Men varför syns det inte?
Jo, för att det är ett hudfärgsmärke.
Det är det mest hemska märket man kan ha.

Jag vet inte hur jag fick så ont,
men det kan ha att göra med
att jag gick in med huvudet före
i en lyckstolpe igår natt.

Aj.




Ibland undrar jag lite över Astrid.
Astrid "Tokfia" Lindgren.

Hur tänkte hon?
Var hon sjuk?
Maskrosbarn?
Fanns hon på riktigt?
Morfinist?


Pippi Långstrump:

Världens starkaste flicka som
bor med häst och apa.
Har en död ängel till mamma
och en negerkung till pappa.
Okej?
Hon äter piller så hon inte "ska bliva stur".
Pippi knarkar.

Karlsson på taket:

Tjock liten minifarbror helt
utan hjärta.
Inga föräldrar, men kom till ändå.
Girig och dum, snål och ful.
Han kan flyga, säger Lillebror...
...men ingen annan ser.
Lillebror knarkar.

Rasmus på luffen:

Inga föräldrar.
Lever på gatan och
livnär sig på att tigga
ihop med en väldigt
mycket äldre man.
Rasmus måste börja knarka.

Alla barn i Bullerbyn:

Oj, helt plötsligt så är det
så mycket föräldrar att man
knappt vet ut eller in.
Allt eller inget!
Va?
Inget knark och ingen misär?
Jag tror någon annan skrivit boken.









du har inte rent mjöl i näsan om du ser detta flyga förbi på himlen.

Jag och Mammi skulle handla middag.
Vi gick runt på affären och funderade...
Inget i matväg föll oss i smaken förutom
det som fanns på chipshyllan.

Ett halvt kilo chips fick det bli.
Med dip, massor av dip.

 När vi kom hem så hällde jag upp i skål
och Mammi gick på toaletten.

När hon var borta (5 min) så hann
jag äta halva innehållet själv.
Menvagörjag?
När hon kom tillbaka undrade hon varför jag inte hällt
upp alla chipsen på en gång.
Eh...jorusatteh?
Så tog hon tre chips och satte sig vid datorn.
Då!
Då åt jag upp resten.

Man kan säga att jag tryckte i mig alla själv,
så kan man säga...för så var det!
Äcklig!

Efteråt var jag tvungen att ta av mig kläderna,
jag hade redan vuxit ur dom.
Byxorna var två storlekar för små och tröjan
bara rullade upp för chipsvalkarna och
satte sig snyggt under tuttarna,
Så där som på ett riktigt fett fetto.
Åfy!

Jag satte klockan på 06.00 för
att kunna vandra av mig några gram
med en härlig powerwalk...


...men när klockan ringde på morgonen
var jag precis lika fet som kvällen innan
och kunde inte ta mig ur soffan.
Lyftkran, nån?

Man kan inte promenera med
300 kilos övervikt.
Det går inte.

S K Ö N T !
För jag har aldrig tyckt om att gå ändå!


Alltså jag vet att man inte ska skratta.
Man får inte!

Men att höra på radion om hur det
just nu står 5500 arga thailändska
bärplockare och demonstrarar i Luleå,
var sannerligen väldigt skoj!

Dom kommer inte hem.
För det fanns inga bär att plocka.

Haha.





...fast det var en gång.
En liten jävla gång!
Men oj, vad fel jag hade.

Marilyn Manson var då för mig
en rätt ball snubbe.
"Då", betyder åtta år sen.

Det fanns en låt som jag
aldrig riktigt förstod dock.
Alltså, den var ju fin och så.
Men...sjunga om mat?

Jag var med likasinnade vänner
en kväll och vi sjöng med i musiken.
Jag vrålar ihop med Marilyn:
"-I know its the last potatooo!"

Allt stannar upp!

Kim, vad sjöng du?
Eh.
Jag sjöng om den sista potatisen?
Alla skrattade rått.
Himlade med ögonen.
Alltså jag himlade också!
Jag tyckte också det var konstigt.

Men det var inte så konstigt,
det var jag som var konstig
för han sjöng ju:
"-The last day on earth".
och det förklarades tydligt för på
ett sådär elakt skrattandes tjejsätt.
Oj.
Jag var inte cool.

Det var sista gången jag hade fel,
det bestämde jag efter att rodnaden lagt sig.
Sista gången!

Och inga fel har jag haft sen dess,
även om jag en gång trodde att Sverige
var 1500 mil långt...
... men det räknas ju inte ens.





Jag vill att du ska se
det här när du vaknar.
Jag vill att du ska veta vilken
otrolig människa du är.

Hur du alltid kommer med
fina ord och får en att må bra.
Hur du alltid tycker jag är vacker
(säger att du tycker det)
fast man knappt kan ursklija
vad som är fram eller bak.
Snäll!
Typiskt dig.

Det är fantastiskt att få ha dig
i mitt liv och jag önskar att jag
kunde packa ner dig i en väska,
för att sen ha dig med mig till Oslo.
Men det går ju inte.
Alltså inte för att du är tjock och
inte får plats i väskor!
Utan för att du studerar såklart.

Jag blir glad när jag märker att
du blir stolt på riktigt när jag gör
något bra.
Det är inte bara en klapp på axeln,
utan känslorna bara ramlar ur dig.
Lipsill.

Jag hoppas att jag ger dig lika mycket
som du ger mig:

Som när jag följde med dig på juggefest utan att
gnälla.

Eller när du fick låna mina skor för att gå i skogen,
för att jag tyckte vårt fett skulle komma i rullning.
Sen när du ville jogga så fick jag plötslig astma, syyynd.

När jag åkte med dig till din morfar ute på
den Ungerska landsbygden och inte alls
hatade den där otroligt otrevliga hunden och
hoppade runt och skrek likt en liten töntig tjej.

Eller kanske när du fått hem ett ligg efter
en svettig natt på klubb och jag skulle ha korvmacka.
Du minns att jag tappade korven och ramlade runt
i mörkret och undrar "-were is my korv?".
Jag ramlade och råkade hamna i gränsle över ditt sex.
Jag lovar att jag råkade!

Allt detta har jag gjort med kärlek.
Kärlek och lite palinka.


Sen vill jag såklart säga förlåt för att
du fick sitta och glo på mig på jobbet
i somras för att få umgås lite.
Tänk att du kom,
fast du var livrädd hela natten.
Åh, fantastiskt.

Men jag ville som sagt bara att
du skulle få veta att du är toppen.
Jag tror inte du får höra det så
ofta som du borde.


szeretlek!




Kim Kennegård hjärta Josefin Laszlo.
Det finns en man med liten pick.

Vill man prata med honom?
Näe inte direkt, va?

Han stör min fantasibild av att alla
penisar i världen är minst 23 cm.

Om jag hade haft en minipenis hade jag inte fotograferat.
Jag hade tryckt upp den och kallat mig flicka.


En liten trevlig konversation:

mentackskaruha:
du stör mig.

minipenisen:
ursäkta då.

mentackskaruha:
här ursäktas ingenting.

din bild kan vara nominerad till årets fulaste?
oj, det var den.
du vann.


minipenisen:
vad trevligt att få vinna någongång :)

mentackskaruha:
gratulerar, du har vunnit en kondom i strl: XXL.





Du kanske tror att jag har det
tråkigt på mina ensliga kvällar?

Oj, vad fel du har!

Livet leker.
Ja, det är tamefan mig en fest
24/7 all year long liksom.

Fantastiskt!



Men fet dag!

Dagen började med ett svettigt
träningspass på världens tokigaste gym.
Älska tanten som tränade i badkläder.
Att titta på skumpiga tant-tuttar får faktiskt tiden att
gå fortare när man sitter på en motionscykel.
Tack!

Efter blev jag bjuden på grekiskt
av en underbar kvinna!

Inte nog med det!

På kvällen var det rödvin och youtube
med en annan härlig dam.
Vi drog ut och kollade läget på stan.
Åh, herregud!

Jag vet inte vad som var värst?

Det utvecklingstörda plåstret som 
nån hade dragit med sig?
Killen som såg ut som en härlig
mix av en ful liten gris och Karlsson på taket?
Ynglingen som var 22 men såg ut som 43
och påminde starkt om Svullo?

Alla ville ligga.
Haha!

Det jag vet dock är att jag och Karolina
var fantastiska!

FETTO!


Hej.

Är det någon som vill veta exakt hur
mycket vatten man får på sin vänstra
handled när man duschar?

Åh, fråga min klocka som envisas
med att sitta kvar på armen när
jag ska göra mig ren.

Är det någon som vill veta exakt hur
det känns att snurra runt i en tvättmaskin?

Åh, fråga min mobiltelefon som envisas
med att ligga kvar i ett klädesplagg och lura.

Jag förstår inte varför mina icke vattentäta
pinaler dras så till vatten.
Det är ju inte bra för dom?

Självdestruktivt, tycker jag.

Eller är det en flykt till en bättre ägare?
Det finns ingen bättre ägare!

Åfy!




Folk undrar:

Kim, hur kan du av att vara så rolig
hela tiden i din blogg?

Ja, hörrni.

Det handlar nog mycket om min
sjukt avslappnade bloggstil.

Ett ben på vardera sida av skärmen
och sen är det bara att tuta och köra!


Idag fick man allt ta sig till ett
postkontor för att inkassera
belöning för att man bjussar på skratt.

Jag älskar paket.
Nästan så mycket att jag
steppade in till postdamen.

"-Du damen, langa fram paketet!"

Hon tittade surt på min gåva och
frågade vad mentackskaruha skulle betyda.
Va?
Haru inget internet eller?

Över en kopp kaffe rev jag upp
presenten och staplade upp väska
efter väska.

Det var väldigt rart.
Jag uppskattar det mer än
Babben är snuskig.

Tack!


Jag vet att jag skryter ibland.
Om hur söt jag är.
Om hur bra jag är.
Om hur smart jag är.
OM HUR ROLIG JAG ÄR!

Jag vet allt detta.
Men ibland måste det bara få komma ut.

Man får vädra sig.
Då menar jag inte fisa på bussen!
Man får säga att man är bra.

Därför blev jag så himla glad
när jag läste gårdagens Metro.
Världens stoltaste ligg.

Det gillar vi.
Tummen upp för tjejen som fick ligga
och blev så glad, att allt hon lärt sig
på sexualkunskapen var ett minne blott.

Hejdå förstånd.
Hej bebis.




Här ser ni vinnaren av 50 kr.
Snacka om att välja rätt trisslott.

Först trodde jag inte att det var sant.
Men efter ha kontrollerat den 3 gånger
så förstod jag att jag faktiskt vunnit!!

Man kan verkligen säga att
jag är en tursam flicka.



ere sant? ere verkligen sant?!?!

Det är lite den här som gäller idag va?

Theophilus London - Always Love You

Åh, jag älskar min musik.
Älskar.

Ni skulle bara se mig flyga förbi
med en cigarett i mungipan och
skakandes på rumpan.

Det är en syn man sent glömmer.
Aldrig glömmer?
En syn jag själv tycker är fantastisk!


Men dagen har inte bara varit underbar.
Jag var nämligen med om något hemskt.
Det var en mamma som satt och halsade
starköl i lekpaken ihop med sin lilla bebis.
Man får inte!
Jag gav henne blicken.
The blick.
Hon frågade vad jag glodde på.
Men dum?
En apa som liknar dig?
Jag skulle precis kavla upp armarna
och läxa upp den lilla alkoholnissen...

....när jag såg att det fanns en hund.
Jag vände om fort och knep ihop ögonen
måtte jag bara inte vandra in i stolpen.
Nä, jag klarade mig.
Sen sprang jag snabbare än batmobilen
och hoppade på närmsta buss.
Jag kunde ha dött!

Vilken dag!
Men jag lever.

Theophilus London sjunger igen
och rumpan har satts i skakning.

Jag längtar till morgondagen.
Jag vill ut på nya äventyr.

Vi hörs då.


Som nynorsk har jag tänkt
lite på en viktig sak.

Hur stor är genomsnittspenisen i Norge?

Tacksam för svar!



Jag duschar på jobbet.
Jag får skrubba och hålla på.
Gymsvett är alltid lite extra
mödosamt att bli av med.
Men tillslut blir jag ren, fin och svettfri.

Jag tar mig diskret från dusch
till toaletten.
Ska precis spackla över
det som inte ska synas.

Då har det som inte får hända hänt!

Sminket?
Var är du?
Inte här och inte där.

Jag måste jobba oretuscherad.
Mina kollegor får se den nakna sanningen.

Ingen skrattar?
Ingen pekar?
Varför kastar ingen sten?

Jag hade kastat.


Åh två grodor på samma dag.
Bra jobbat.


Groda ett:
Kollega berättar om att någons adopterade
barn har hoppat från en bro och dött i vattnet.

Jag råkar tänka högt och säger:
- Oj, det var verkligen att kasta pengarna i sjön!

Groda två:
Arbetsgivare ringer och frågar om mina
arbetslivserfarenheter och samtidigt pratar
om sina.

Jag berättar att jag började jobba på dagis
när jag var tjugo år.

Hon kontrar med:
-Jag började på dagis när jag var sexton!
Ännu en gång tänker jag högt och säger:
-Oj, sen i utvecklingen?


Åh, bra sagt!
Mina grodor har verkligen humor.









Jag köpte ett par tights.
Jag köpte dom i tron om att det var vanliga tights.
Såklart?

När jag kommer hem lägger jag fram
dom på soffan.
Så jag bara kan hoppa i dom snabbt
om jag skulle råka sova lite för länge.
Ordning och reda.

Vaknar dagen efter mitt härliga köp 
och ser att klockan är lite mer
än vad jag vill ha för att göra mig i ordning.
Tur att jag lagt fram!

Slänger på mig hela kittet.
Ser bra ut när man springer förbi spegeln.
Ser toppen ut.
Klockan är 05:47.

Jag hinner till bussen.
Allt har tagit mig tio minuter.
Sminket åker på i hissen ner.
Effektiv!

När jag väl går på bussen så känner
jag ett visst häng.
Häng?

Jamenvisst serru!

Jag kollar ner och till min stora förvåning
så ser jag nedbajsad ut.
Hela looken helt förstörd!
Jag är inte cool.

Jag har haremsbyxor på mig.
Jag hatar haremsbyxor!
Varför har jag haremsbyxor?
Panik!

Jag tycker alla kollar konstigt.
Alla kollar konstigt.
Jag brukar också glo fult när
något pucko dragit på sig blöjbyxan.

Jag får alltså åka till jobbet så.
Jobba så.
Åka hem så.

Det var en högst generande dag.
En dag som aldrig kommer att komma åter.
Tur!



Det är verkligen en sorgens dag.

Nu tänker jag inte på det där djuret
som låg på gräsmattan och var superdöd.

Nu tänker jag inte på alla som svälter
och har flugor i ögonen (det hade djuret också).

Jag tänker inte ens på alla oskyldigt dömda
som sitter inlåsta bakom galler runt om i världen
och kanske råkar tappa en tvål.

Nej nej nej.

Detta handlar om stora saker.
Svåra saker.

Okej, det är så här:

Jag har en pyjamas med apor och bananer på.
Otroligt larvigt när man är över tre år, jag vet.
Men jag trodde faktiskt att jag
var söt och härlig i denna.
Jag älskar att komma hem från en
hård arbetsdag och bara skutta in i
den gamla bomullstrasan.
Jag till och med längtar efter att få
göra det under dagen.
Vad ska jag nu längta efter?

Idag såg jag mig i spegeln.
Hoppsan Kerstin!
Ta genast av dig tyget, din fåntratt!
I spegeln stod en gris.
Jag hejade först glatt,
tänkte att den där fulingen behöver
nog bli sedd.
Hej hej!
Men till min stora förvåning: det var JAG!?!?!?

Vad gör jag nu?
Är jag redan i flanell-åldern?
Hur gick det så fort?

Vad sover man i när man är en ung kvinna?
Säg inte naken, för jag gillar trosor.
Hjälp!




Jag var helt säker på att det var
en bebis som sparkade i magen.
Helt säker.

Svettigt värre.
Jag har inte tid.
Inte nu.
Ånej!

Jag var tvungen att springa ut
till mina kollegor och få hjälp.

Hjälp mig,
jag ska ha barn.
Jag ska ha barn nu!

Alla skrattade och pekade på
dom fyra Läkerolaskarna jag
proppat i mig.

Såklart.
Ingen bebis, bara gas.
Läkerol fixar.
Älska gas!


Ibland kan vissa otrevliga
incidenter inträffa när man jobbar natt.
Så pass otrevligt att man måste hoppa in i duschen.
Göra sitt hår rent liksom.

Jag var verkligen tvungen.

Allt var lugnt och tyst.

Klär av mig tills jag bara
har ett par trosor på mig.
Kläderna fick inte bli blöta.

Jag går in och börjar schamponera in håret.
Vad händer precis då?

Brandlarm.

Hela stället tjuter.
Jag har inga kläder.

Dörren börjar plinga.
Vem där?

Får på mig en handduk runt kroppen.
Springer och öppnar,
håret droppar och det svider
av det som runnit ner i ögonen.

Hej?

Där står killen som också är ensam
nattarbetare.
Han gapar om att det var hans fel.
Ja, jag vet?
Han har gjort popcorn såhär på
nattkvisten.
Smart.

Hur stänger vi av undrar han oroligt.
Man stänger inte av?
På natten så kommer brandkåren hur man än gör.

Jag ursäktar mig för en stund och springer
och sköljer ur håret.
Försöker ta bort svidet i ögonen och drar på mig en hatt.

Sedär!
Två brandbilar.
Åtta brandmän.
Popcorn?
Pinsamt.

Brandmännen frågar varför det tog så lång tid
att larma av.
Killen som fixat igång larmet ler och talar
om att det var minsann för att hon/jag har duschat.
Jag duschade inte!
Jag gjorde rent.

Var det skönt då? undrar brandmännen och skrattar.
Det hann inte bli skönt svarar jag och försöker se ball ut.
Jag lyckas inte då det fortfarande svider i ögonen.
Dessutom har jag inga kläder på mig,
man är inte lika kaxig då ute i natten framför 9 karlar.

Bilarna åker hem och jag ser att killen är söt.

Du killen!
Vill du ha kaffe inne hos mig om en timme?
Ja.
Han vill ha kaffe.

Efter en timme ses vi igen.
Jag har hunnit städa upp mig och
han är trevlig.

Det låter som en början på en dålig p-rulle.
Fast då skulle brandmännen stannat och alla
hade sörplat kaffe ihop.

Efter en stund återvänder killen till sin arbetsplats
och jag sitter kvar och tänker på hur härligt det var
att jag så öppet raggade nyktert en lördag.

Det bästa?
Att klockan var kvart i tre på natten.
Mitt första nyktra kvartitre-ragg!
Hipp hipp hurra!

Vi har druckit kaffe nu och han har önskat mig
lycka till i Oslo.
Han kunde inte flytta med dock.
Men oj, varför frågade jag det efter fem minuter?
Härlig.

Vi låg inte.
Men jag gav honom min frukt.
Två fina frukter i en pressbyråpåse.
Åh romantiskt.
Typiskt mig.

Nu är jag själv igen och mitt hår är faktiskt jävligt
rent, för att inte tala om vad mina ögon är.

Glad lördag.


Internet.
Internetkillar.

Vad är det för något?
Dom är helt tokiga.

Alla mail som rullar in.
Dom roar!
Jag har faktiskt jättekul.

Mailkonverstion från igår natt:

------------------------------------------
(johan)


OMG!!!
Så vacker Du är!
vad har du gjort ikväll?
något planerat resten av helgen?

låt oss dricka skumpa i solnedgången på någon varm strand!

kram

------------------------------------------
(kim)


men gud.

jag får ett sånt här mail av dig i veckan.
minst.

har du minne som en guldfisk?

------------------------------------------
(johan)


oj förlåt
men det finns en förklaring på det, sorry
orkar du höra?

------------------------------------------
(kim)


jag orkar lyssna.

------------------------------------------
(johan)


lång historia
börja när jag var 17år
mönstrade och tog blodprover
visade sig att jag producerar 200 mer manligt könshormon än normalt.
och jag fick åka till specialist läkare där dom ställde massa frågor och jag fick massa mätinstrumnt och sova över där medans dom mätte massa saker.
dom diagonstiera mig med: hormonrubbningar samt omvänd impotens.
dvs omvänd impotens pga horminrubbningar..................
sällsynt sjukdom/symptom, endast 0,3-0,5% sägs ha det.
vissa lindrigare men jag hade tydligen en "svår" sådan.
finns knappt någon forskning i ämnet, pga att den är sällsynt och anses vara ett lyxproblem, samt där finns ju inga pengar då där inte finns pengar att tjäna......................
hur som sjukdomen gör att jag har väldigt lätt att få stånd och när jag får stånd så kan jag hålla ståndet lääänge läänge....
jag har varit hos de två specialister på ämnet, Erectile Dysfunction som det kallas. en i england och en i italien. men som sagt det har mest varit i forskningssyfte.
prolemet är värst på natten,
svårt att förklara för någon som inte vet hur det är att få stånd, men min penis får stånd och det värker och spränger i kuken, det bultar liksom. kan ej sova pga det. det känns som huvudvärk fast i kuken. kallt vatten etc hjälper ej. så 5-6nätter i veckan är det sååhär, stenhårdkuk som måste bli slak för att jag skall kunna sova, ,,,,,,,,
låter sjukt eller hur? men dessvärre helst sant.
och problemet är det med att det tar minst 3st runk/sprut innan kuken slaknar.
vilket kan vara positivt vid sex, men tänk dig själv att det inte är så kul varje kväll för att kunna somna.
dvs jag måste mer eller mindre varje kväll/natt runka för att kunna sova...
och det är inte så att bara för jag har stånd så är jag kåt, inte alls, inte på natten, så det är ju ännu svårare att komma om du inte år kåt...
så pga det så är jag "tvungen" att använda kig att saker som gör mig kåt, så jag helt enkelt kan komma fortare så jag kan somna...
därav använder jag communitys, samt msn att "ragga folk" samt satt visa upp mig. jag är dock ingen blottare etc, jag vill alltid att tjejerna skall vara med på det hela, annars ger det mig inget.
men de bilderna jag har på mig i kalsonger, är faktisk jag.
förstår du mig bättre nu?
alla har vi väl olika böjelser etc och jag har en gsnska klar analys över mitt bettende etc. och jag hoppas du har det nu med, och vill vara min vän ;)
ställ görna frågor!!!!!!!!!!!!!!!!


------------------------------------------


HAHA.