Min fina bild

Nyss hemkommen efter nattligt upptåg.

Lite rikare och lite tröttare.

Nu är det dags att slänga på
säsong tre av Varuhuset.

Kommer Ingrid lämna Conny?
Kommer Daniel bli kär igen?
Vet Carlos att det var Rikard
fick honom att hamna i koma?
Är horan tänd på farbror på lagret?
Är det verkligen Frank som lurats?
När får man se Lena Endres pattar igen?

Åh herregud!
Livet är allt bra underbart.



Idag var det ledigt och jag har
struntat i att klä på mig.
Jag har faktiskt struntat i allt.

Istället för att göra viktiga
saker som att packa,
har jag sett på Varuhuset.

15 avsnitt alá 45 minuter.

Det kan vara den töntigaste dagen i mitt
liv och jag hoppas på flera.

Tönt smakar så gott på något vis.



Det bästa som finns är att komma hem
efter en hård arbetsdag och släppa
tuttarna fria och hoppa i pyjamasen.

Ta snabeln i handen och krypa ner
bland kuddarna framför tv-apparaten.

Min mamma skrattar rått och säger
att om jag inte släpper min mjukiselefant
snart så kommer jag aldrig bli bortgift.
Hon säger att den där 40+mannen som jag
tjatat om sen jag var femton år inte
kommer vilja ha en tjugofemårig bebis.

Men jag fnyser bara åt det.

Självklart vill man ha mig ändå.
Med eller utan elefant.
Mest med.

Hoppas jag.

SOVGOTT.



Lördagen är här.
Den med stort L.

Jag har redan hunnit med att trampa på
en glasbit och skrapat upp ena knät.

Spotify krånglar och ljudet på tv´n
lever sitt egna liv.

Och var är min femhundralapp?

Jag känner på mig att detta kommer
bli en alldeles underbar afton!

Du kanske anar en uggla i mossen
när du ser bilden?
Du kanske tror att jag inte alls ser
fram emot denna lördag?

Fel Fel Fel.

Det är bara för att spegeln är så
smutsig och blixten är för stark.
Det är bara därför man inte ser mitt
glada smil.

Skål förfan.



Tack till "Råttan" som mailat in
en fantastiskt beundrarbild.

Allt som står är så himla sant,
speciellt det där med åldern.

Tack igen!

Jag minns en månad.
En fruktansvärt hektiskt månad.

Det var månaden då min vän
stolt berättade om sin fontänorgasm.

Hon liksom slängde det i ansiktet
på mig.

-Äckligt, svarade jag med ett axelryck.

Sen sprang jag hem och googlade.
Nu jävlar skulle det sprutas likt
champagnen på nyårsafton.

Internet informerade att det var G-punkten
jag skulle finna och rocka loss på.
10 cm in skulle den sitta och jag skulle
verkligen känna om det var rätt bokstav.

Jag letade.
Jag letade lite till.

Jag hittade både A, B och C,
men var i hela fridens namn sitter G?
Inte i mig i alla fall.
Inte 10 cm innanför några av mina hål.
Jag provade alla.

Nu i efterhand har jag lycktas samla ihop
alla besvikna tankar och insett varför jag
inte fann vad jag suktade efter:

Mitt under sökandet ramlade jag nämligen
också in i en Strindberg/Bergman-fas.
På dagarna läste jag goda böcker
och på kvällarna vilade jag ögonen på
svartvita stjärnor som spelade spel om döden.

Självklart finner man ingen G-punkt i ett
sånt pretentiöst
leverne?

Försök själv att ha sex med dig själv
efter att du avslutat Mäster Olof med
Sjunde Inseglet
på i bakgrunden.
Fail.

Så nu i februari ska jag läsa Kalle Anka
och kolla på En Prinsessas Dagbok 1 och 2.

Då skall det nog gå bättre!




Ibland blir man allt bra lycklig.

Mitt horoskop säger att jag ska
få ligga på lördag.

Detta horoskop har jag hittat på själv.
Lika bra.

Det är med skräckblandad förtjusning
jag väntar in helgen.




Maria Ljugegård.

Hon sa att hon hade slutat röka.
Att hon var duktig.

Så ser jag den här bilden
på Internet.

Pipa?
Vilken farbror till mamma.

Haha.



Vad är det där för ett konstigt djur,
undrade någon.

Vamenaru ditt blindstyre?

Det är ju en klockren illustration
av en blodtörstig björn som dansar en
livsfarlig vals med mig, svarade jag.




Alla vet vad jag tycker om
folk som sitter och spyr ut
kärleksdikter.

Alla vet.

Så nu kanske det kommer
höjas på ögonbrynen runt
om i stugorna?

Man kanske kommer tro att
en "häftig" hacker tagit sig in
och bloggat ett reklaminlägg?

Eller att jag har en kniv emot
halsen och blir tvingad.

Äh närrå!

Efter att ha sagt alldeles för
fula ord till den lille grabben
så känner jag att jag måste
hålla vad jag lovade i ett svagt
ögonblick.

Så förlåt för att jag kallade dig
bögig pojkhora.
Och varsågod till finfin reklam
för dina vackra kärleksord.

Du ska alltså nu klicka dig in
på denna SIDA.



I smyg läser han King och har inget alibi för natten innan nyår.


Gåtan "Vem äger fisken?".

Gåtan som Einstein knåpat ihop.

Gåtan som bara 2% av världens
befolkning ska lyckas lösa.

Den gåtan löste jag på fem minuter.
Jag älskar mig själv lite mer idag.

Det kan vara både bra och dåligt.

Men jag ska självklart fortsätta
vara den ytterst ödmjuka, fantastiska
underbara, älskvärda varelse som innan
.





Jag stod och skulle sätta på
lite frän musik.

Då slog det mig!

Var fanns kärleken?
Jag förvandlades till en
liten nykläckt fågelunge
och sprang ut till en
städgalen Josefin och pep.

Hallå, Hallåå Josefiiin!!
Jag är leeedsen.
Jag är kärlekskrank.
Hjälp mig?
Jag vill gråååta!!
Josefiiin, titta mig!

Hon hjälpte mig genom
lite härlig pepp och
efter dramat gick vi och
köpte en smaskig pizza.
Kungsholmens godaste.

Idag är det bättre och
jag är en sån där tjej
som man uppskattar.
En självständig tjej.

Typ.



Nyårsafton i fyra bilder.

Rara pinglor innan alkohol
under tidspress:



Glada roliga nyårspinglor:


Hissen som tog oss till Berns salonger:


Den fantastiska nyårsfesten slutade här, tur:



God fortsättning till alla och tack till er som fanns där vid min
sida under både bra och mindre bra (Oslo) upptåg hela år 2009.

Jag älskar er.

Det nya året firades in med
alldeles för mycket alkohol
och fina hattar av glitter.

Berns salonger höll i våran fest.
Fint som snus.

Det här året kommer bli fantastisk,
det känns ända in i märgen.
Jag har mycket att stå i.
Boken ska bli klar och
flytten ska ordnas.
Heja Heja!

Gott nytt år.


Mentackskaruha är ute och reser lite.
Hon kommer snart tillbaka.

Puss.

Att raka fittan med en engångshyvel
är fan dummare än att dela spruta
med en prostituerande narkoman.

Det ser ut som man har råkat sätta
sig på en köttkvarn.




Jag gav min bästa Magnus
sina paket idag.

Jag har verkligen tänkt till.

Penisring och en instruktionsbok.
Det var nog den bästa gåvan.

För om jag sköter mina kort rätt
så kan det gynna mig också?

Haha.


Julen är över.

Skönt.

Det är liksom inget roligt att
fira jul längre.
Man är i mellanåldern.
Den åldern när folk tror
att man inte behöver julklappar
för att överleva.
Man behöver!

Nästa jul kanske man ska försöka
ha ett litet barn eller dylikt.
Det blir till att ligga i.

Jag börjar redan ikväll.


tjarrå!

Jag har gjort en blygsam entré
på mitt nya lilla jobb.

Minst sagt uppskattat!

Det verkar som om det är
julafton idag.

Det verkar också som om
jag är fantastiskt omtyckt.
Om vi bortser från att jag
BARA inkasserade två julklappar.

68 härliga julhälsningar har
ploppat upp i min mobil.
Massutskick?
Nej, det har stått KIM.
Kim, det är jag.

Jag som hade tänkt att
sitta hemma och hata julen
likt den där gröna Grinchen.
Jag som skulle vara bortglömd
och tycka synd om mig själv.
Det blev aldrig så.

Jag är glad för det.
Patetiskt är en sån ful klädsel.
Lika fult som gummiband
runt mjukisbyxan som den
där Partille-Johnny alltid har.

Eh, tack alla som firade julen
kungligt ihop med mig och
gjorde den fin och rar:

Morgonen med mamma.
Dagen med Magnus.
Jobbkvällen med Lisa och Alex.
Natten med röda elefanten.

Fint.
Fint som snus.

God Jul.


Oj, glad tjej med vörtbröd.