Jag googlade nyss "sår". Det var ju bara till en bild jag skulle fixa.
Åh, jag ångrar mig så.
Bilderna passade inte ihop med fisksmaken jag har kvar i munnen efter morgonens omega3-bomb. Upp kom maten.
Sen tittade jag på mina naglar och tänkte "oj, vad fina och långa naglar jag fått!?!?" Efter den tanken känner jag att mössan sitter fel. Halvvägs upp till huvudet så råkar jag riva upp hela hakan blodig, med dom där vackra naglarna som jag en sekund tidigare inte ens visste att jag hade. Snopet.
Klockan är bara 16:00. Vad mer kommer hinna hända innan dagen är slut?
Jag sitter laddad framför soffan ihop med min nyss mixade smoothie. Jag har råkat överdosera med fiskleveroljan, inte ens blåbären vill bjuda på lite smak. Fyfarao.
Naturligtvis är jag bänkad framför Malou - efter tio. Det är en trevlig start på dagen.
Idag ska Birro få prata igen, mannen som tagit på sig ansvaret att bära hela sveriges lidande på sina axlar. Han som har skrivit samma dikt om smärta och sprit 5 miljoner gånger om. Det kommer bli lika givande att se hans söndergråtna ögon idag som i förrgår.
Igår klockan 14:04 avled det lilla irriterande djuret i Ice age. Jag hade inget med det att göra.
Eller lite kanske? Men bara för att jag blivit helt felinformerad:
Jag trodde att "jord-ekorre" stod för att dom kan andas under jord. Så jag tryckte ner nosen i blomkrukan och höll honom där för en liten stund. Det visade sig vara en lite för lång stund.
Nu är han död. Men vi anordnade en fin begravning. Jag och långa farbrorn. Där fanns levande ljus, Carola som skrek ut sin sorg på spotify, kors byggt av tändstickor och tuggummi och en liten gravsten med texten: "Här vilar ett missförstånd".
Vi bjöd in hela mitt förra jobb på kaffe och sorgestund. Att se välklädda mogna kvinnor sitta och sörja över död plast var vackert (läs: obehagligt).