Min fina bild

Jag borde bli supermodell.
Jag kan verkligen det där
med att variera min look.

Så fort kameran åker fram
har jag alltid något nytt och
härligt att visa upp.

Denna film ska ses med hög
volym och med din hand på
valfritt sexigt ställe.
För bästa upplevelse är
det en biograf som krävs.

Personlig favorit är slutet.
När den är helt slut alltså och
man kan gå och göra annat
och fundera på vad man just
lagt fem minuter på.

Sen efter mysa med tanken
på att man la sin viktiga tid
på precis rätt tjej.



Jag vill ju vara den där sexiga
kvinnan på allas läppar.
Bokstavligen talat.

Hur kul är det då att vakna
upp och se ut som en
blek övergiven trollunge?

Inte kul
.


Om ryktet stämmer så ska
kaninen ersättas med en hamster.

Fasiken vad jag ska älska
den hamstern.

Jag kommer inte passa den
samma vecka som jag ska
träffa min livs kärlek,
men kanske veckan efter.



22 november skrev jag så här:
http://mentackskaruha.blogg.se/2009/november/sluta-upp-med-det-dar-ditt-djur.html

24 november dog kaninen.

Hoppsan.

Hur tröstar jag en förtvivlad
tioåring som bara gråter,
efter att ha betett mig så fult?

Hur får jag henne att tro på
att jag faktiskt är jätteledsen
för det som har hänt,
efter att öppet hatat djuret
i ett helt år?

Jag sitter nu fast med skägget
i brevlådan och har samtidigt
skitit i det blå skåpet.

Det är ingen vacker syn.



Jag är en talang när det
kommer till mitt egna
sexuella välmående.

Likt en trollkonstnär
med sin trolleristav.
Jag bara drar fram den
och hepp hepp, magi!

Men att alltid köra ensam
börjar kännas lite tråkigt.
Jag kanske behöver någon
som håller i staven eller
någon som har en helt
egen att bjussa på?

Typiskt kåta tisdagstankar.





Jag har hoppat i mina sexiga skor
för att unna mig själv ett biobesök.

Jag har med mig kniv.
Den är till för att hugga
i dom som tror att det är
okej att mumsa baconsnacks
på biografer.

Tjarrå.



Om man äter honungspuffar till frukost.
Då luktar kisset och det andra
som rinner ut som honungspuffar.

Jag vet ju det.

Hur tänkte jag då när jag började
hälla i mig fiskleverolja på morgonen?

BIG MISTAKE!


Ljuden från djuren när
dom dricker är hemska.

Kaninen som bor på
andra sidan väggen
håller på och slafsar
loss på nätterna.

Det borde förbjudas.
Man somnar dåligt till
högljudda vätskeintag

Alla djur ska ha dropp!



Igår fanns Charlie på min telefon.
Inte jag.

Sen raderade jag samtalslistor
och meddelanden innan jag somnade.

Så idag vet jag inte vilken
skada som har skett,
men jag anar.
Och det tycker jag är lite roligt.

Fast jag skrattar inte ihjäl mig.


Uppe med tuppen.
Jag hatar tuppar.

Nu går jag.




farväl, världens bästa säng.

Imorgon skulle jag vilja
be om lite väckning igen.

Klockan 05:00.

Man måste alltså få mig
att svara, resa på mig
och sätta på kaffet.

Varför?

För att jag luras i
sömnen och låtsas
vara vaken.
Busig!

Vi hörs?


Tre och en halvtimmes
sol under hela november
rapporterades det om igår.
Nedrans apväder!

Hur ska man kunna ha på
sig sina nya snygga stövlar
om vädret aldrig tillåter?

Men regnställ får funka
även om detta innebär
att man inte kommer få ligga.



Nu går jag ut.
Jag har sjuttio lager kläder
och kan knappt vrida huvudet.

Nu rullar jag till jobbet.
Glad fredag.



Jag är verkligen jätteful
på morgonkvisten.

Nu är det så att jag tänkte
skaffa mig en man,
så jag måste snabbt
komma på en lösning.

Jag kan ju kanske börja med
att sluta smörja in nyllet
med den där svidande salvan,
för ingen kan älska en rödmosig?
(men jag blir ju så len!!)

Kom med tips,
för innan julen är här
ska jag vara ihop!

Godjul?



Det har bakats idag.
Frukostbröd gjort av jäst.
Min mamma var som
ett besatt bakmonster.
Hujedamig.

Videos finns.
Allt dokumenterat
in i minsta detalj.
Prydligt upplagt
på allas våran tub.

Länkar:

1. Början på bak.

2. Mitt i bak. 

3. Slutet på bak.

4. Smakprovningen. 

Man får leta upp det själv
eftersom jag inte tycker
att sju minuters långa
videos platsar här i min
lättsamma bebisblogg.





Idag gav vi oss ut på utflykt!

Hela vägen till Lidl i spöregn.
Jävligt onödigt om jag får tycka,
men mamma älskar verkligen
deras fiskpinnar.

Det bästa var när mamma
gick runt och letade i frysdisken
och sedan skriker bort till mig
som står långt bort och
granskar frukten:

"-Kim, var har dom deras
BULLIGA PITT-I-PANNA!!"

Åh, alla araber kollade fult
på lilla mamma.




Jag var ett roligt barn.
Jag kollade endast på
Ingmar Bergman-filmer
och slängde med fina ord.

Jag älskade Jarl Kulle och
Margaretha Krook.

När jag var fyra år såg jag
en bok om Dramaten i ett
skyltfönster.
Jag önskade mig den i julklapp.
Julen kom och jag fick den
av min då tjugotreåriga mamma.
Oj, vad skäll hon fick.
Man skulle ge leksaker till barn!
Men jag var så lycklig.
Den lärde mig ju att läsa.

Jag är väldigt dålig med saker.
Tappar, slänger och glömmer.
Men boken ligger fortfarande
brevid min säng.

Nu ska jag läsa i min bok.
Det är en sån dag idag.
En trevlig dag.

Ps. För några år sen jämförde
jag och Maggan händer.
Dom var på pricken likadana.
Hurra!



Min mamma har idag fått sig
lite högläsning ur min trevliga bok.

Hennes reaktion var stark.
Hon säger att jag kommer
bli en av de mest hatade
personerna genom tiderna.

Men jag tror tvärtom.

Hon säger att mina ord är
så fula att man inte ens
får säga det i ensamhet
inne på dass.

Vilken tur!
För det är ingen lustig
liten dassbok jag skriver.

Nä nu ska jag fortsätta på mitt kapitel
om såna som sitter i rullstolar.

See You Later, Alligator.
In A While, Flodhäst.


Jag brukar alltid skratta
åt de svaga och mindre vackra.

Men denna gång är det
faktiskt inte roligt.