mentackskaruha

Vad jag gör på min lediga dag?

Jo, jag blir upphämtad av en taxi 06:30 och åker direkt till sjukhuset.
Mamma ska operera axeln.

Hon är livrädd så jag får följa med på samtalet innan och sen in på hennes rum. Sen får man inte följa med längre, regler regler regler.

På samtalet frågar sköterskan om hon har några blodsmittor, allergier osv osv. Hon frågar även om mamma har linser "Nej, men jag har glasögon i väskan..." säger mamma. Haha, viktig information inför en operation.

Helt plötsligt blir mamma jätteförkyld, ja man får inte opereras då.
Jag förklarar lite lätt att hon bara är livrädd och försöker dra sig ur.
Så in på rummet kommer vi.

Där byter hon om och jag får äran att tvätta axeln som ska opereras.
Då blir mamma sjuk igen!
Hon kanske har diarre...ja, man får inte opereras då.
Men tji fick hon, operation it is.

Mamma får panik.
Jag får följa med till förberedelserummet, ibland kan man töja på regler. Det är då jag får på en tjusig mössa och grön sjukhusrock.
Mamma får lugnande och börjar prata som en riktig tok. Jag försöker hålla mig, men det är svårt när hon börjar prata om att hon vill lära sig att gå igen.
Såklart en metafor för att livet kommer bli bättre med en hel axel, men det uppfattade nog inte sköterskan.

Nu är det dags att rulla in på operation. Sista anhalten innan mamma ska få narkosen. Det är då jag ska få gå iväg till kafeterian och äta frukost. Men nepp, jag ska med ända in och hålla handen.

Det är ett rum med ungefär 10 personer som har olika uppgifter. Alla glor på mig. Mamma berättar i dimman att mens är hormonellt och hon gärna hade haft en operationsal hemma. Jag ler mot alla människor och försöker se ut som "vadå, det var väl inte konstigt sagt?"

Sen är set dags för sista dosen innan insomning. Narkossköterskan kommer fram, mamma ber mig hålla hennes tumme och sköterskan ber henne att tänka på något underbart som hon skulle vilja drömma om under tiden. Mamma ler lite och sköterskan frågan vart hon är någonstans.

"jag är och fiskar med mitt barnbarn"

Sen somnar hon.