mentackskaruha

Imorse när morgonpersonalen kom satt jag på trappan och rökte och var i en annan värld.
Jag hade skurit upp tummen med en osthyvel och drog skämt som ingen förstod.
Jag blev hemskickad fort.

Bussresan hem var skoj.
Jag somnade först på en farbror på buss ett.
På buss två på en snygg tjej.
Hon hade låtit mig sova för hon tyckte det såg ut som det behövdes.
Snällast.
Men jag tackade inte, jag blev nervös och sa TJARRÅ och sprang hem.
Skönt och sova tänkte jag och började steka pyttipanna.
Men eftersom illamåendet slog in så byggde jag en liten stad av maten istället.
Den blev fin.

11.oo sover.

20:15 vaknar jag.
Brevid ligger ett septemberschema som jag själv fyllt i.
I sömnen?
Kollar mobilen och ser att jag pratat med två chefer.
Nej.
Kollar smsinkorg och ser att jag även pratat med folk där.
Nej.
Då slår det mig att bussen tillbaka till jobbet avgår om fem minuter.
Panik.
Men hinner, javisst.
Men är det rätt buss?
Nej.
Haha.
Kommer till jobbet, löser av Jacob och dricker mitt morgonkaffe.
Minns då min lilla matstad därhemma.
Kommer det att lukta imorgon?
Kommer min mor bli glad när pyttipanna city finns uppstaplad på hennes soffbord?

Frågorna är många och stora.

Imorgon ska jag äntligen ta itu med mitt fågelbo till kaluffs.
Det är härligt.
Jimmy kommer och han kan bli en hjälpande hand.
Inte.
Då slutar det säkert med en förvirrad stel emofriss gjord på två burkar hårsprayer och ett kilo svart hårfärg.
Det går inte.

Flytten går av stapeln på måndag.
Du kära vän med bil kan hämta mina saker efter 12:00.
Det är 500 dvd-filmer, ett playstation och en lampa.
Det kan ordnas?

KAFFEDAX!